summer dreams



 Lite bilder från sommaren. Lellsös vacker på balen, mamma och emil i stockholm, björnarna på skansen och de nya tillskottet på jacobsmålänningsgata.

Back in town

I torsdags flög jag tillbaka till stockholm. I fredags var jag på sjukhuset.
De var bara en liten sketen ultraljudsundersökning av mitt hjärta jag skulle göra. Fick inte träffa någon läkare så jag vet fortfarande inte vad som är fel. Men dem har inte sagt något annat så jag ska börja jobba på torsdag =) Så tusans skönt!

Även i dag skulle jag göra ett läkar besök och kände efter att en runda på stan vore skönt.
På stan sprang jag in i två situationer som var så himla konstiga. Den första var inne på hm.

Jag skulle köpa en bodylotion så stod och kollade. Då är de två tjejer i 13 års åldern som står och kollar på maskaror. Hon bestämmer sig för en och tar den. Hennes kompis säger då att de måste gå och kolla på hårspray så dem tar maskaran och går tillbaka längrebak i affären för att kolla på hårspray. Hon hittar inget och de börjar gå mot utgången. Kassören ropar då.

- Kom tillbaka med maskaran?
-Jag har ingen maskara , säger tjejen
- Jo du tog ju en
- Jag la den i hyllan där borta
- Där ska den inte ligga säger då kassörskan lungt. Kom tillbaka med den bara.
Tjejens kompis börjar skratta och tjejen själv börjar gråta och går tillbaka med maskaran.

Så himla taskig kompis. De var ganska tydligt att tjejen försökte snatta maskaran och de visste kassörskan. De var bra gjort av henne då slapp ju tjejen träffa polisen i alla fall. Men de är tråkigt att de ska gå så långt att små tjejer ska behöva sno skönhets produkter.

Den andra grejen är inte så konstig men ja. De var en full tunnelbane vagn. Alla står och skaver på varandra. Då tar en av tjejerna jag står i närheten av upp kragen på tröjan och börja andas genom den. Hmm... ja är de av rädsla för svin influensan så tror jag inte att de hjälper så mycket att andas genom en smutsig tröja hehe nej jag tyckte bara de såg så konstigt ut. (Jag var nydushad så de var inte jag som luktade)

Nu äår de snart dags för tillbaka blick på de två sist sända desperate housewives avsnitten från se 5 och nästa vecka börjar se 6 jag längtar sjukt mycket!

Mike MÅSTE gifta sig med susan. Annars vet jag inte vart jag tar vägen.

längtar....

Sara från jobbet ringde i dag. De går bra för dem. Jag måste få börja jobba nästa vecka. Jag vill också sitta på jobbet titta på Robinsson skriva varende litet onödigt ord dem säger,ta pauser och dega för att sedan panik logga sista timmen för att få något gjort.

Jag fick verkligen ett sug nu. Snart är jag tillbaka i sthlm och då är de dags, då är jag frisk?!

Förrästen blev mitt hår skit fult av inpackningen så de blir omfärgning i morgon =) Hoppas på bättre resultat då! Måste ju vara snygg när de är dags för the big return!

Guess why they call it fall?

Hösten har kommit. Jag sitter nu och lägger i en koppar färgad inpackning i håret med hopp om att utväxten ska försvinna utan att mitt hår ska få sämre kvalite än vad de har.

Jag ska snart luncha med min pappa. De är skönt att de faktiskt verkar som han har börjat bry sig på riktigt igen. Tråkigt att de skulle behövas sjukhus besök å sjukdom för att de skulle hända. De är konstigt. Helt plötsligt har man tid att ringa varje dag?!

Min lillebror opererades i går (de är mycket sjukt just nu :P ) Han har en fotbollsskada så de trodde att korsbandet var av och miniskeln skadad. Men de kunde fixa de med en enkel liten titthåls operation. Han fick t.o.m. komma hem på kvällen. Han tyckte de hade varit läskigt att vara sövd men sa inte så mycket mer om de.

De här med hösten, nu när den är här, jag bara fasar för att tråkiga besked ska komma. Än så länge har de varit ganska lungt (peppar peppar ta i trä) men de brukar alltid alltid alltid hända massa tråkiga saker i september de slår aldrig fel. Jag hoppas verkligen på att vi slipper de i år. För jag är så sjukt trött på de! Ge oss en lugn bara mysig höst. Med fina färger, varma dagar och mysiga kvällar (och massa varm chocklad)
De skulle gör mig nöjd!

Frisk själ i en sjuk kropp

Jag har läst igenom min blogg och insett att jag skriver mycket om min sjukdom. Tyckte rent spontant först att jag borde ändra de och skriva om andra saker. Som mitt roliga liv inom media eller alla mina coola kompisar eller mina löjliga upptåg.
Efter lite tanke på detta så kom jag fram till att nej. En del av mitt liv just nu är att vara sjuk. De är jobbigt att vara en frisk själ i en sjuk kropp. De är just de jag är. Just nu skulle jag älskat att ha jobbat min sista helg på gröna lund. Loggat Robinsson eller haft grymma fester i Stockholm. I mitt vardagsliv är jag inte bitter över detta, inte alls faktiskt. Jag lever som jag kan och gör de som funkar. De är just när jag sätter min här framför bloggen och börjar skriva som de kommer ut. Och de är väl de som är mitt sätt att bli av med de.
De jobbigaste är rastlöshet. Att vilja så mycket men inte kunna. Eller suget man får. Jag har aldrig varit så tråningssugen som jag är nu. Precis innan jag fick "hjärtproblemen" så hade jag fått börja träna precis med min sjukgymnast. De är visst jätte viktigt hur man tränar när man har "reumatiska" problem för att inte få återfall av värk osv. Så jag hade precis fått börja motions cykla, vilket är underbart efter att knappt ha kunnat gå i ett halv år. Och varit orolig varenda kväll för att inte kunna komma upp på morgonen.
Men när de börjat gå bättre så kom de här. Tråkigt nog. De finns för tillfället knappt någon mening med att gå upp på morgonen och det är de som gör de svårt. Men nu är de bara några dagar tills jag ska till hjärtspeciallisten och jag hoppas så sjukt mycket på att jag får börja jobba igen då. Men som man alltid kan tänka. De kunde varit värre. De finns de som har de värre och de klarar ju av allt varför skulle jag då inte klara av en vecka till utan att jobba? Eller att vara sjuk ett tag till. Ha lite ont är ju inte hela världen.

ohhh happy day!

Ännu en bra dag hemma hos mamma!
Vi firade lellsös födelsedag i dag så mammas släkt var här och vi fikade massa med kladdkaka, mums mums.
Nu har vi precis ätit tacos och jag är sjukt mätt och nöjd.
De tråkiga med att vara sjukskriven är ju i första hand att man inte får jobba. Ännu en  tråkig grej är då att man inte får gå ut. Ingen onsdag på km eller fredag på palace eller dyl. Vilket är ganska bra igentligen för de har ju aldrig varit bra med alkohol i samband med mina medeciner men nu är de ju extra viktigt. Dessutom är de inte så bra med platser med mycket folk då denna dumma grissjuka är ganska farlig när man har så lågt immunförsvar som jag har pga alla medeciner.
En annan tråkig grej med att vara hemma här också är ju att inga bor kvar i kalmar. De är inte så många att träffa längre. I början när man åkte hem blev man helt ner ringd. Nu har jag knappt hört av någon. Fast de är fullt upp med alla släktingar i alla fall.
Nu är de dock snart dags att åka tillbaka till stockholm. På fredag ska jag till läkaren som är hjärt speciallist. De vet att de är vätska i hjärt säcken, men inte om de är pga den jag har ont eller hur och varför vätskan hamnat där. Vi får väl se vad dem säger.
Men nu ska jag gå och kela med sötaste kattungen som dem skaffat här hemma. En fem månaders liten ragdoll kisse. Supersöt men självklart går ju min lillakisse i första hand. En elvaårig bond katt som är väldigt speciell som hennes namn. Hon heter Clintan.

"Jaha så mina bröst kommer krympa under natten, ja stor chans"

jaha då har visst hela sommaren gått.... å fort gick de som man brukar säga.....


Sommaren började med en vecka semester hemma i kalmar. Badande, hälsa på alla kompisar från förr och bara helt vanligt sommarlov. Sjukt skönt.

Sen var de tillbaka till stockholm och två månaders jobb på gröna lund. De var mycket kul faktist. Mycket att göra och stressigt när man var uppe i de. Som de ska vara så man slipper bli uttråkad. De var roliga människor att träffa, lärorika situationer och massa träning för mina stackars fötter som inte fått göra ett skit på ett halv år typ. Men de gick bra och jag var så lycklig. Jag mådde bra trots allt jobbande. Jag hade uppnått de, den gråa vardagen. Jag var mitt upp i allt och klarade de galant. När jag var ledig hade jag besök av massa roligt folk eller träffade kompisar. Helt underbart.

Mitt liv blev ännu bättre när jag fick ett jobb. Loggare på robinsson, inte perfekt men över förväntan! Och jag såg framemot att få lära upp folk i interplay och äntligen komma tillbaka till tv världen, hemmet!

Jag blev klar på grönan och började på robinsson. De kändes mycket bra. Sen så klart kom bakslaget men jag är inte bitter. Jo okej... de är jag. För helgen efter jag börjat fick jag svårt att andas och ont i bröstet. Min läkare sa att om nåt sånt händer måste jag ringa, så jag ringer. Hon ber mig komma ögonen böj. Blir så klart sur för jag väntat till måndagen med att ringa men vill ju inte åka till akuten på helgen. Så jag åker in de tar prover röntgar lungorna och sen åker jag och jobbar på kvällen.

Läkaren ringer på tisdag morgon och säger att de inte hittat något fel och att jag måste åka till akuten och läggas på hjärt avdelningen. Jag blir sur, jag vill ju jobba. Så ont har jag ju faktist inte att jag behöver åka till akuten men hon ger sig inte så jag går med på att träffa en läkare på hjärt avdelningen.

Kommer dit de gör ett ultraljud på hjärtat. Vilket inte är de roligaste som tjej med lite större bröst. Tyvärr så är de ju inte heller lika slappa som på tanterna de brukar göra ultaljud på utan dem sitter ju där dem sitter så att säga så de får inte så bra bilder som de vill.

"Du måste nog stanna över natten så vi kan ta bättre bilder" (Jaha så mina bröst kommer krympa under natten, ja stor chans) Men man har ju inte så mycket att säga till om så jag bli inlagd. Ringer och säger till jobbet att jag inte kan komma. De går en och jag får fortfarande inte komma hem eftersom man inte får någon bild. Hjärtat vägrar också göra utslag på ekgna så jag blir kvar. Vakna på min födelsedag upp på sjukhuset med tanterna, inte så kul. Men eftersom de inte kan göra så mycket mer bli jag utskriven på min födelsedag och min mamma kom till staden(bästa presenten vi gick och såg Cats ^^,). Jag frågar hur vi ska gå vidare med mina besvär.

SJUKSKRIVEN? Vadå? I en månad? Ohhh my ......
Men de är bara att tacka och ta emot, de tog hela helgen att smälta detta och under hela helgen försökte jag intala mig att jag kunde jobba i alla fall..... men alla blev sura och jag fick svälja och faktist sjukskriva mig för första gången under hela min sjukdom historia. 

Så nu sitter jag i Kalmar sjukskriven men ganska nöjd nu är de bara några dagar kvar och vi har fått förlängt på lägenheten så ingen flytt heller!
Och de bästa Thomas från bolli är på robinsson så nu kommer de bli sjukt kul att få komma tillbaka! 
Ja de var väl mina senaste månader och nu ska jag uppdatera oftare jag lovar!  

Med längtan efter en grå vardag

Ja de kanske inte låter så roligt men just nu är de lite de jag längtar efter. Nu menar jag inte gå upp tidigt på morgonen och alla vardagsrutiner. Utan att kunna utföra dessa rutiner. Och inte behöva som 20 åring säga att man inte kan vara med och spela brännboll för man har en ledsjukdom.

De är ganska tungt att behöva säga att man inte kan dricka vissa dagar i veckan för man måste ta cellgifter för att kunna gå. Eller att man behöver gå och lära sig ta sprutor på sig själv när man inte ens har haft sitt första heltidsjobb.  Men de som är de jobbigste är speedet. Jag går så sjukt sakta, jag är nämligen inte så duktig på att berätta för folk om min sjukdom då jag hatar allas sympati. De som är dåligt med de är att de är svårt för människor att förstå hur pass ont jag faktist har eller varför jag faktist gå så sakta som jag gör. De är inte för jag är lat eller vill vara sölig utan för att jag har ont mina fötter man inte ge mig högre fart än vad jag går. De är de sjukaste att jag måste säga till mina vänner att de går för fort för jag är 20 år och har en slags reumatisk sjukdom. ?!

Men jag försöker att inte gnälle eller vara bitter utan göra de till en spänning i vardagen ska jag komma upp i dag eller ska jag behöva sitta med fötterna i högläge hela dagen :P nej så illa är de inte längre. Jag är mycket bättre nu än vad jag var innan. I mändags började jag med en ny medecin också som kostar inte mindre än 11 000 för fyra sprutor som räcker en månad.  Som jag har mycket goda förhoppningar om.

Tack sverige för högkostnades skyddet!

Stråla som solen!

De känns bra nu!
Att sluta GTV var inte så hämskt som jag trodde de var bara bra! De var skönt man tog farväl av Gamleby redan förra året så nu var de bara åka dit ha kul och åka hem igen.

De var nog nästan de tre bästa dagarna i mitt liv. De var strålande väder fina människor och trevlig stämmning. Examens dagarna när vi satt och tittade på filmerna var kanske inte toppnotch men ändå man fick se hur alla utvecklats och lärde sig lite i alla fall. De var kvällarna som var bäst. En trevlig grill kväll som slutade i ett koridoren dansgolv med BRA musik :P och massa dans.

Sen kom den stora kvällen med den efter längtade examensfesten. Som just då inte kändes allt för bra då de kom både ambulans, spelades dålig musik och var lite tråkstämmning. Men så här i efterhand, de var alla bra människor, fina farväl och en fin natt i villavagnen med en flaska malibu i sängen. (Malibu in the city)

Under dessa dagar har vi också kört slut på viktoria silverstedt skämten från hey baberiba.  Så jag avsluta med
"I love snabbköp, gå in å ta sig en snabbis ahahahah"

All kärlek åt intag 13 ♥

Där man satsar lite tid, för att vinna lite tid

I morgon är de dags. Dagen jag längtar efter sen ett år tillbaka eller mer. Vi ska åka till Gamleby för att ta examen...
Examen, smaka på de ordet ni de är inte så illa pinkat av en 20 åring :P haha... nej men ärligt. De känns så knäppt. Jag är inte mogen för de här, kommer stå och storlipa. Värre än studenten.

Den senaste tiden har jag varit väldigt känslig börjat gråta vid olika tillfällen var av ett var vid frysdisken på city gross haha men de ska vi inte tala om.

I morgon åker vi till Gamleby för sista gången. Sista gången som en klass. Vi lämnas av GTV för att stå på våra egna ben i den hårda media världen. Man ser framemot de men man fasar lite också.

De känns dock inte värre än förra året när vi hade våran sista riktiga skoldag. De var så sorligt. Vi kollade i genom gamla filmer från festerna osv. de gör lite ont i hjärtat är jag tänker på de.
Var inte gamleby underbart egentligen? Just nu känns de så. De gjorde inte de då men nu gör de de. Defenitivt,.

När man åkte från gamleby var man rädd för att förlora alla kompisarna men nu vet man att så är inte fallet. Eller inte för min del i alla fall. Jag bor för tillfället med två av dem och träffar ganska många av dem ofta. De känns skönt, för de vi hade i Gamleby finns ingen annanstan och kommer aldrig mer kunna upplevas.

Men nu när jag sitter här och tankar in material så känns de ändå helt ok.
Just nu är listan avbockad.
Lägenhet Check
Jobb Check
Ser framemot helgen något enormt Check
Får träffa mamma på mors dag Check

De går bra nu!

Imperiets toalett


Nykter kväll?!

Malin skulle gå nykter på TV festen pga. sina lever värden...... men när klockan närmar sig två inser hon att de inte kommer funka. Ärligt talat gick de så långt att jag ringde min läkare och frågade hur det låg till. De kom fram att de skulle nog gå bra om jag inte intar alkohol allt för ofta. Så tillfällen som tv-festen och vår kära examen fest blir de få tillfällen.

I går fick vi också reda på temat inför årets happening, nämligen vår examensfest. De blir stureplans tema på "gtv-campagniet". Väldigt kul och otippat tema. Nu ska man bara hitta rätta outfitten så man kommer förbi dörrvakten =)

Efter mitt samtal i går med läkaren blev jag i alla fall väldigt taggad, som jag brukar bli när de vankas fest. Så de var bara att dra till fruängen på lite förfest hos Sofie och Berg, lika trevligt som vanligt. Dit kom så klart också Lotta och Linnea.

Vi drog sedan till Imperiet som var proppat av glada tv människor. Kul att träffa lite gamalt folk man inte sett på länge. När vi sedan sitter ute och röker så kommer han. Allas våra kära Pelle med massa ettor hack i häl. Vi alla studsar upp och blir glada. Sjukt kul!

Kvällen fortlöper och allt är bara så kul när man festar med lite "nytt folk". Ettorna är väldigt trevliga, fast umgicks mest med Jocke en trevlig kille som visst ska komma på singstar fest så fort han kommer till Stockholm. Efter som Rockard har tagit köksborde ska visst jocke ta vardagsrums bordet haha. Kul grej :P

Hade även väldigt trevligt med Mia och de andra loggarna. "jag har aldrig" är visst min lek. Eller ja......

Sedan var de dags för hemfär och vi trycke in oss i en minibuss som Pelle kör till fruängen. De var nog bara fem personer för mycket eller nåt?!  Sjukt konstigt blev de! Men vi tog oss hem enkelt och tog våran natttoast sen var de tack och godnatt! Roligaste kvällen på länge!

Vilken kväll, Boozie!

Ja gårdagens utekvall blev mycket rolig men inte ute alls :)

Vi gick ut starkt med att blanda massa olika roliga drinkar här hemma Lotta och jag. 
Efter att ha väntat hela dagen fick vi äntligen ge oss av och kommer hem till Sofie och Berg. Där sitter de båda i soffan och tittar på Eddie Murphi film. Så där lagom bakis opeppade. Men efter filmen tog Sofie fram stora glaset och vi intog köket och lämnade opeppade Berg i vardagsrummet med sitt 360. 

Dagen hade bla. ägnats åt att googla gaybarer med schlager dans golv att dansa på då denna trio älskar schlager och allt var det innerbär. Vi såg fram emot en kväll full av discokulor, tonartshöjningar och dans dans dans! 

Efter att ha suttit ett tag i köket och utfört topsecret missions (psssst......) Så blev de så klart skrik skratt skvaller som denna trio brukar orsaka (and we love it). Detta är de vanliga som brukar hända under våra alkoholiserade kvällar. Men här slutar likheterna. I vanliga fall hade jag och Sofie dragit fram snaps flaskan och börjat köra våra favvo bourde bourde men i stället så börjat fröken Wingolf fnissa, skriva sms från min telefon och leka Brook (chearleader i one tree hill).

Detta var ganska kul för mig och Sofie som ofta får höra att vi är värst men nu låg vi i lä. Men efter ett par glas till då Sofie också börjar komma i kapp bra så slocknar Lotta över Sofiesmat bord. Vi försöker väcka henne med både Darin och Alcazar men inte ens de funkade så jag och Sofie insåg att vi fick lägga våra paljettklänningar på hyllan till en annan helg.

De roliga var då att de där med att åka kollektivt med byten med en lite boozie (som lotta nu kallas) inte skulle funka så bra då vi fick välja mellan att ta en med tre byten som skulle ta 45 minuter eller att vänta tills nattbussarna börjar gå vid halv 2 (nu är kl ca halv 12 ) De fick i stället bli taxi. Billigt och bra när man är arbetslös :P Men Lotta däckade i taxin med rakt över hela baksätet haha roligt!

Vi kom i alla fall hel skinnade och nu mår Lotta bra igen efter 12 timmar sömn =)

Tillbaka i Stockholm och jag känner livet i mig!

I dag är jag tillbaka och de med stormsteg!

Nu spelas Alcazar på högsta och i min hand har jag en pigelindrink som jag avnjuter med lotta och en hel del gossip... =) Vi går och väntar på att snart är de utgång och så underbart!

Solen lyser ute och de är undebart väder! Man vill bara gå ut och ta en grillning =) De blir de nog snart också!
Jag känner våren i mig och snart kommer vårskiket de är något som håller på att spricka där inne och allt känns så bra!
Tänker inte ens nämna mitt arbetslösa fattiga sysslolösa liv :P!

De är så här de ska kännas! Man kan ju drömma sig bört i alla fall =)

Så var de bara examen kvar....

I går stängde jag och Sara ner aviden på Gundelvägen 8c för sista gången åkte till greken tog en pizza och åkte hem. Jag kände mig så lättad!

Vi har varit i Gamleby sen i tisdags och arbetet med examensarbetet som gick ganska smärtfritt vistt, vissa teknikstrul hade vi men de ska de vara för att an ska få kalla de för produktion =)

De blev dett tio minuter långt barnprogram som vi kan visa upp på examensdagarna men i detta läget efter att ha hört berit göra sina pyssel ca 1000000 gånger kan jag inte göra tummen varken upp eller ner. De är bara skönt att de är över och att vara klar. Nu är de bara den härliga examensfesten kvar =).

Att vara i Gamleby var lite konstigt. Klassen saknades ju. När man är i Gamleby är man ett med klassen så de var mycket märkligt att springa runt i Gamleby utan att klassen var där. Specillet att göra en produktion. Men i fredage kom i alla fall ettorna tillbaka  till stockholm så jag och Sara var inte ensamma på skolan längre i alla fall.

De blev så klart en liten vin kväll också med disco på Joakims rum. Mycke trevligt. Diskussioner kring de mesta angående Gamleby och intag 13 och 14. Å så tittade vi på olika produktioner. De blev ganska sent så jag får ursäkta så mycket för de "tidiga" samtalet till Jocke dagen efter =)

Vi åkte hem lyssnade en sista gång på Håkan och sen var jag hemma. Jag var helt jätte trött och jätte smutsig. (vi har bott på skolan och jag hade inte dushat riktigt sedan tisdagen). Jag slocknade ganska fort =)

Nu är jag alltså på semester i Kalmar. Min kropp behöver tyvärr de. Den mår inge bra av alla cellgifter, kortison och smärtlindrande inflamations hämmade talbetter. Den är trött och har ont och magen vill inte ta mer medeciner :P. Så var jag tvungen att gå up ptidigt och ga till sjukhuset i morse. För jag får inte åka från stockholm i två veckor utan att gå och ta blod prover. Min läkare är en riktig dummis!  Så nu har jag klagat nog!


Jag har bara en sista sak att gör! Done is done! gjort är gjort! Och nu känns de härligt!