summer dreams
Lite bilder från sommaren. Lellsös vacker på balen, mamma och emil i stockholm, björnarna på skansen och de nya tillskottet på jacobsmålänningsgata.Back in town
I torsdags flög jag tillbaka till stockholm. I fredags var jag på sjukhuset.
De var bara en liten sketen ultraljudsundersökning av mitt hjärta jag skulle göra. Fick inte träffa någon läkare så jag vet fortfarande inte vad som är fel. Men dem har inte sagt något annat så jag ska börja jobba på torsdag =) Så tusans skönt!
Även i dag skulle jag göra ett läkar besök och kände efter att en runda på stan vore skönt.
På stan sprang jag in i två situationer som var så himla konstiga. Den första var inne på hm.
Jag skulle köpa en bodylotion så stod och kollade. Då är de två tjejer i 13 års åldern som står och kollar på maskaror. Hon bestämmer sig för en och tar den. Hennes kompis säger då att de måste gå och kolla på hårspray så dem tar maskaran och går tillbaka längrebak i affären för att kolla på hårspray. Hon hittar inget och de börjar gå mot utgången. Kassören ropar då.
- Kom tillbaka med maskaran?
-Jag har ingen maskara , säger tjejen
- Jo du tog ju en
- Jag la den i hyllan där borta
- Där ska den inte ligga säger då kassörskan lungt. Kom tillbaka med den bara.
Tjejens kompis börjar skratta och tjejen själv börjar gråta och går tillbaka med maskaran.
Så himla taskig kompis. De var ganska tydligt att tjejen försökte snatta maskaran och de visste kassörskan. De var bra gjort av henne då slapp ju tjejen träffa polisen i alla fall. Men de är tråkigt att de ska gå så långt att små tjejer ska behöva sno skönhets produkter.
Den andra grejen är inte så konstig men ja. De var en full tunnelbane vagn. Alla står och skaver på varandra. Då tar en av tjejerna jag står i närheten av upp kragen på tröjan och börja andas genom den. Hmm... ja är de av rädsla för svin influensan så tror jag inte att de hjälper så mycket att andas genom en smutsig tröja hehe nej jag tyckte bara de såg så konstigt ut. (Jag var nydushad så de var inte jag som luktade)
Nu äår de snart dags för tillbaka blick på de två sist sända desperate housewives avsnitten från se 5 och nästa vecka börjar se 6 jag längtar sjukt mycket!
Mike MÅSTE gifta sig med susan. Annars vet jag inte vart jag tar vägen.
De var bara en liten sketen ultraljudsundersökning av mitt hjärta jag skulle göra. Fick inte träffa någon läkare så jag vet fortfarande inte vad som är fel. Men dem har inte sagt något annat så jag ska börja jobba på torsdag =) Så tusans skönt!
Även i dag skulle jag göra ett läkar besök och kände efter att en runda på stan vore skönt.
På stan sprang jag in i två situationer som var så himla konstiga. Den första var inne på hm.
Jag skulle köpa en bodylotion så stod och kollade. Då är de två tjejer i 13 års åldern som står och kollar på maskaror. Hon bestämmer sig för en och tar den. Hennes kompis säger då att de måste gå och kolla på hårspray så dem tar maskaran och går tillbaka längrebak i affären för att kolla på hårspray. Hon hittar inget och de börjar gå mot utgången. Kassören ropar då.
- Kom tillbaka med maskaran?
-Jag har ingen maskara , säger tjejen
- Jo du tog ju en
- Jag la den i hyllan där borta
- Där ska den inte ligga säger då kassörskan lungt. Kom tillbaka med den bara.
Tjejens kompis börjar skratta och tjejen själv börjar gråta och går tillbaka med maskaran.
Så himla taskig kompis. De var ganska tydligt att tjejen försökte snatta maskaran och de visste kassörskan. De var bra gjort av henne då slapp ju tjejen träffa polisen i alla fall. Men de är tråkigt att de ska gå så långt att små tjejer ska behöva sno skönhets produkter.
Den andra grejen är inte så konstig men ja. De var en full tunnelbane vagn. Alla står och skaver på varandra. Då tar en av tjejerna jag står i närheten av upp kragen på tröjan och börja andas genom den. Hmm... ja är de av rädsla för svin influensan så tror jag inte att de hjälper så mycket att andas genom en smutsig tröja hehe nej jag tyckte bara de såg så konstigt ut. (Jag var nydushad så de var inte jag som luktade)
Nu äår de snart dags för tillbaka blick på de två sist sända desperate housewives avsnitten från se 5 och nästa vecka börjar se 6 jag längtar sjukt mycket!
Mike MÅSTE gifta sig med susan. Annars vet jag inte vart jag tar vägen.
längtar....
Sara från jobbet ringde i dag. De går bra för dem. Jag måste få börja jobba nästa vecka. Jag vill också sitta på jobbet titta på Robinsson skriva varende litet onödigt ord dem säger,ta pauser och dega för att sedan panik logga sista timmen för att få något gjort.
Jag fick verkligen ett sug nu. Snart är jag tillbaka i sthlm och då är de dags, då är jag frisk?!
Jag fick verkligen ett sug nu. Snart är jag tillbaka i sthlm och då är de dags, då är jag frisk?!
Förrästen blev mitt hår skit fult av inpackningen så de blir omfärgning i morgon =) Hoppas på bättre resultat då! Måste ju vara snygg när de är dags för the big return!
Guess why they call it fall?
Hösten har kommit. Jag sitter nu och lägger i en koppar färgad inpackning i håret med hopp om att utväxten ska försvinna utan att mitt hår ska få sämre kvalite än vad de har.
Jag ska snart luncha med min pappa. De är skönt att de faktiskt verkar som han har börjat bry sig på riktigt igen. Tråkigt att de skulle behövas sjukhus besök å sjukdom för att de skulle hända. De är konstigt. Helt plötsligt har man tid att ringa varje dag?!
Min lillebror opererades i går (de är mycket sjukt just nu :P ) Han har en fotbollsskada så de trodde att korsbandet var av och miniskeln skadad. Men de kunde fixa de med en enkel liten titthåls operation. Han fick t.o.m. komma hem på kvällen. Han tyckte de hade varit läskigt att vara sövd men sa inte så mycket mer om de.
De här med hösten, nu när den är här, jag bara fasar för att tråkiga besked ska komma. Än så länge har de varit ganska lungt (peppar peppar ta i trä) men de brukar alltid alltid alltid hända massa tråkiga saker i september de slår aldrig fel. Jag hoppas verkligen på att vi slipper de i år. För jag är så sjukt trött på de! Ge oss en lugn bara mysig höst. Med fina färger, varma dagar och mysiga kvällar (och massa varm chocklad)
De skulle gör mig nöjd!
Frisk själ i en sjuk kropp
Jag har läst igenom min blogg och insett att jag skriver mycket om min sjukdom. Tyckte rent spontant först att jag borde ändra de och skriva om andra saker. Som mitt roliga liv inom media eller alla mina coola kompisar eller mina löjliga upptåg.
Efter lite tanke på detta så kom jag fram till att nej. En del av mitt liv just nu är att vara sjuk. De är jobbigt att vara en frisk själ i en sjuk kropp. De är just de jag är. Just nu skulle jag älskat att ha jobbat min sista helg på gröna lund. Loggat Robinsson eller haft grymma fester i Stockholm. I mitt vardagsliv är jag inte bitter över detta, inte alls faktiskt. Jag lever som jag kan och gör de som funkar. De är just när jag sätter min här framför bloggen och börjar skriva som de kommer ut. Och de är väl de som är mitt sätt att bli av med de.
De jobbigaste är rastlöshet. Att vilja så mycket men inte kunna. Eller suget man får. Jag har aldrig varit så tråningssugen som jag är nu. Precis innan jag fick "hjärtproblemen" så hade jag fått börja träna precis med min sjukgymnast. De är visst jätte viktigt hur man tränar när man har "reumatiska" problem för att inte få återfall av värk osv. Så jag hade precis fått börja motions cykla, vilket är underbart efter att knappt ha kunnat gå i ett halv år. Och varit orolig varenda kväll för att inte kunna komma upp på morgonen.
Men när de börjat gå bättre så kom de här. Tråkigt nog. De finns för tillfället knappt någon mening med att gå upp på morgonen och det är de som gör de svårt. Men nu är de bara några dagar tills jag ska till hjärtspeciallisten och jag hoppas så sjukt mycket på att jag får börja jobba igen då. Men som man alltid kan tänka. De kunde varit värre. De finns de som har de värre och de klarar ju av allt varför skulle jag då inte klara av en vecka till utan att jobba? Eller att vara sjuk ett tag till. Ha lite ont är ju inte hela världen.
ohhh happy day!
Ännu en bra dag hemma hos mamma!
Vi firade lellsös födelsedag i dag så mammas släkt var här och vi fikade massa med kladdkaka, mums mums.
Nu har vi precis ätit tacos och jag är sjukt mätt och nöjd.
De tråkiga med att vara sjukskriven är ju i första hand att man inte får jobba. Ännu en tråkig grej är då att man inte får gå ut. Ingen onsdag på km eller fredag på palace eller dyl. Vilket är ganska bra igentligen för de har ju aldrig varit bra med alkohol i samband med mina medeciner men nu är de ju extra viktigt. Dessutom är de inte så bra med platser med mycket folk då denna dumma grissjuka är ganska farlig när man har så lågt immunförsvar som jag har pga alla medeciner.
En annan tråkig grej med att vara hemma här också är ju att inga bor kvar i kalmar. De är inte så många att träffa längre. I början när man åkte hem blev man helt ner ringd. Nu har jag knappt hört av någon. Fast de är fullt upp med alla släktingar i alla fall.
Nu är de dock snart dags att åka tillbaka till stockholm. På fredag ska jag till läkaren som är hjärt speciallist. De vet att de är vätska i hjärt säcken, men inte om de är pga den jag har ont eller hur och varför vätskan hamnat där. Vi får väl se vad dem säger.
Men nu ska jag gå och kela med sötaste kattungen som dem skaffat här hemma. En fem månaders liten ragdoll kisse. Supersöt men självklart går ju min lillakisse i första hand. En elvaårig bond katt som är väldigt speciell som hennes namn. Hon heter Clintan.
"Jaha så mina bröst kommer krympa under natten, ja stor chans"
jaha då har visst hela sommaren gått.... å fort gick de som man brukar säga.....
Sommaren började med en vecka semester hemma i kalmar. Badande, hälsa på alla kompisar från förr och bara helt vanligt sommarlov. Sjukt skönt.
Sen var de tillbaka till stockholm och två månaders jobb på gröna lund. De var mycket kul faktist. Mycket att göra och stressigt när man var uppe i de. Som de ska vara så man slipper bli uttråkad. De var roliga människor att träffa, lärorika situationer och massa träning för mina stackars fötter som inte fått göra ett skit på ett halv år typ. Men de gick bra och jag var så lycklig. Jag mådde bra trots allt jobbande. Jag hade uppnått de, den gråa vardagen. Jag var mitt upp i allt och klarade de galant. När jag var ledig hade jag besök av massa roligt folk eller träffade kompisar. Helt underbart.
Mitt liv blev ännu bättre när jag fick ett jobb. Loggare på robinsson, inte perfekt men över förväntan! Och jag såg framemot att få lära upp folk i interplay och äntligen komma tillbaka till tv världen, hemmet!
Jag blev klar på grönan och började på robinsson. De kändes mycket bra. Sen så klart kom bakslaget men jag är inte bitter. Jo okej... de är jag. För helgen efter jag börjat fick jag svårt att andas och ont i bröstet. Min läkare sa att om nåt sånt händer måste jag ringa, så jag ringer. Hon ber mig komma ögonen böj. Blir så klart sur för jag väntat till måndagen med att ringa men vill ju inte åka till akuten på helgen. Så jag åker in de tar prover röntgar lungorna och sen åker jag och jobbar på kvällen.
Läkaren ringer på tisdag morgon och säger att de inte hittat något fel och att jag måste åka till akuten och läggas på hjärt avdelningen. Jag blir sur, jag vill ju jobba. Så ont har jag ju faktist inte att jag behöver åka till akuten men hon ger sig inte så jag går med på att träffa en läkare på hjärt avdelningen.
Kommer dit de gör ett ultraljud på hjärtat. Vilket inte är de roligaste som tjej med lite större bröst. Tyvärr så är de ju inte heller lika slappa som på tanterna de brukar göra ultaljud på utan dem sitter ju där dem sitter så att säga så de får inte så bra bilder som de vill.
"Du måste nog stanna över natten så vi kan ta bättre bilder" (Jaha så mina bröst kommer krympa under natten, ja stor chans) Men man har ju inte så mycket att säga till om så jag bli inlagd. Ringer och säger till jobbet att jag inte kan komma. De går en och jag får fortfarande inte komma hem eftersom man inte får någon bild. Hjärtat vägrar också göra utslag på ekgna så jag blir kvar. Vakna på min födelsedag upp på sjukhuset med tanterna, inte så kul. Men eftersom de inte kan göra så mycket mer bli jag utskriven på min födelsedag och min mamma kom till staden(bästa presenten vi gick och såg Cats ^^,). Jag frågar hur vi ska gå vidare med mina besvär.
SJUKSKRIVEN? Vadå? I en månad? Ohhh my ......
Men de är bara att tacka och ta emot, de tog hela helgen att smälta detta och under hela helgen försökte jag intala mig att jag kunde jobba i alla fall..... men alla blev sura och jag fick svälja och faktist sjukskriva mig för första gången under hela min sjukdom historia.
Så nu sitter jag i Kalmar sjukskriven men ganska nöjd nu är de bara några dagar kvar och vi har fått förlängt på lägenheten så ingen flytt heller!
Och de bästa Thomas från bolli är på robinsson så nu kommer de bli sjukt kul att få komma tillbaka!
Ja de var väl mina senaste månader och nu ska jag uppdatera oftare jag lovar!
Sommaren började med en vecka semester hemma i kalmar. Badande, hälsa på alla kompisar från förr och bara helt vanligt sommarlov. Sjukt skönt.
Sen var de tillbaka till stockholm och två månaders jobb på gröna lund. De var mycket kul faktist. Mycket att göra och stressigt när man var uppe i de. Som de ska vara så man slipper bli uttråkad. De var roliga människor att träffa, lärorika situationer och massa träning för mina stackars fötter som inte fått göra ett skit på ett halv år typ. Men de gick bra och jag var så lycklig. Jag mådde bra trots allt jobbande. Jag hade uppnått de, den gråa vardagen. Jag var mitt upp i allt och klarade de galant. När jag var ledig hade jag besök av massa roligt folk eller träffade kompisar. Helt underbart.
Mitt liv blev ännu bättre när jag fick ett jobb. Loggare på robinsson, inte perfekt men över förväntan! Och jag såg framemot att få lära upp folk i interplay och äntligen komma tillbaka till tv världen, hemmet!
Jag blev klar på grönan och började på robinsson. De kändes mycket bra. Sen så klart kom bakslaget men jag är inte bitter. Jo okej... de är jag. För helgen efter jag börjat fick jag svårt att andas och ont i bröstet. Min läkare sa att om nåt sånt händer måste jag ringa, så jag ringer. Hon ber mig komma ögonen böj. Blir så klart sur för jag väntat till måndagen med att ringa men vill ju inte åka till akuten på helgen. Så jag åker in de tar prover röntgar lungorna och sen åker jag och jobbar på kvällen.
Läkaren ringer på tisdag morgon och säger att de inte hittat något fel och att jag måste åka till akuten och läggas på hjärt avdelningen. Jag blir sur, jag vill ju jobba. Så ont har jag ju faktist inte att jag behöver åka till akuten men hon ger sig inte så jag går med på att träffa en läkare på hjärt avdelningen.
Kommer dit de gör ett ultraljud på hjärtat. Vilket inte är de roligaste som tjej med lite större bröst. Tyvärr så är de ju inte heller lika slappa som på tanterna de brukar göra ultaljud på utan dem sitter ju där dem sitter så att säga så de får inte så bra bilder som de vill.
"Du måste nog stanna över natten så vi kan ta bättre bilder" (Jaha så mina bröst kommer krympa under natten, ja stor chans) Men man har ju inte så mycket att säga till om så jag bli inlagd. Ringer och säger till jobbet att jag inte kan komma. De går en och jag får fortfarande inte komma hem eftersom man inte får någon bild. Hjärtat vägrar också göra utslag på ekgna så jag blir kvar. Vakna på min födelsedag upp på sjukhuset med tanterna, inte så kul. Men eftersom de inte kan göra så mycket mer bli jag utskriven på min födelsedag och min mamma kom till staden(bästa presenten vi gick och såg Cats ^^,). Jag frågar hur vi ska gå vidare med mina besvär.
SJUKSKRIVEN? Vadå? I en månad? Ohhh my ......
Men de är bara att tacka och ta emot, de tog hela helgen att smälta detta och under hela helgen försökte jag intala mig att jag kunde jobba i alla fall..... men alla blev sura och jag fick svälja och faktist sjukskriva mig för första gången under hela min sjukdom historia.
Så nu sitter jag i Kalmar sjukskriven men ganska nöjd nu är de bara några dagar kvar och vi har fått förlängt på lägenheten så ingen flytt heller!
Och de bästa Thomas från bolli är på robinsson så nu kommer de bli sjukt kul att få komma tillbaka!
Ja de var väl mina senaste månader och nu ska jag uppdatera oftare jag lovar!